Under våren har en uppsats publicerats vid Lunds universitet som handlar om varför företag väljer att nominera kända personer till styrelsen. Bland annat näms tre exempel som har varit aktuella under senare tid:
Kenny Bräck - Mekonomen
Amelia Adamo - Kapp Ahl
Emma Wiklund - Lindex
Frågeställningen i uppsatsen är om man väljer styrelseledmöter pga kändisskapet eller om det finns flera faktorer som spelar roll. Uppsatsen listar ett antal egenskaper som har påverkat valet av styrelseledamöterna:
- Experkunskap
- Kompetens
- Legitimitet
- Nätverk
- Kommunikation
- Image
- Varumärke
- Trovärdig
Enligt rapport författarna är det inte självklart att det är till fördel att välja en kändis som styrelseledamot då den personen i andra roller kan anses som partisk i sina uttalanden eftersom man som styrelseledamot alltid bär med sig representanskapet för de företag där man är styrelseledamot.
Det behöver inte heller vara till fördel för företaget om det visar att kändisen i andra sammanhang uppträder eller representerar värderingar som inte helt är i samklang med företagets image.
Uppsatsen tar inte ställning till om det är bra eller dåligt med kändisar i styrelsen men pekar på att det behövs mer forskning omkring denna fråga då det inte är självklart att en kändis ger det mervärde som man önskar. Dessutom utsätter sig företaget för en risk eftersom man har en person som ofta finns i media och uppkommer det negativa skriverier kan det få återverkningar som inte är önskvärda.
Fördelar som bolaget får är en ökad uppmärksamhet som kan leda till positiva effekter, medarbetarna kan bli stolta över att en känd person väljer att bli en del av företagets kultur. Den kända personen kan genom sitt nätverk öppna dörrar till marknader som annars skulle tagit längre tid att nå samt kan ge bolaget möjlighet att skaffa kapital genom att vara garant med sitt eget namn för bolaget